Midsommar

Tre månader!

Tiden går så fort att jag blir alldeles mörkrädd. Stina är nu tre månader och sitter med lite stöd, håller nacken själv och står hellre i knäet än att ligga numer. Hon är en social och glad liten tjej som gillar liv och rörelse men även mys och lugn när hon lägger den sidan till. Att det lilla stycket som tittade upp och mötte min blick för första gången för tre månader sedan idag är en "person" med en alldeles egen liten personlighet känns näst intill overkligt. Att kärleken bara skulle växa var hellre inget jag tidigare kunde föreställa mig och var dag känns det liksom maxat men jag slår vad om att när jag vaknar imorgon kommer jag åter slå rekord i kärlek till min lilla dotter.
Idag hade vi tid för hennes tre månaders-sprutor och jag hade en enorm klump i magen inför detta. På vägen dit kände jag hur jag mådde fysiskt illa av tanken på att någon skulle med min tillåtelse få göra Stina illa och stegen in till distriktssköterskan var tunga. Väl där gick det jättebra och Stina inledde med att bajsa ner vågen och sedan fortsätta med skötbordet innan det var dags för sprutorna, haha. Hon har den traditionen att ALLTID bajsa på BVC. Första sprutan gick fint och jag parerade hennes darrande läpp med nappen. Andra sprutan var tuffare, den sved. Stinas ansiktsfärg förändrades snabbt till tomatröd samtidigt som hon skrek ljudlöst och stora tårar rann nedför hennes kinder. Efter en halvminut eller så i min famn kom hon till ro och fokuserade på den roliga mobilen i taket över skötbordet samtidigt som vi kramades bort det onda. Hon är en stark tjej Stina. Stark men mjuk precis som sin pappa.

På Stinas önskelista...

Så fort mamma har råd...